Om olika våglängd



Det är märkligt hur tiden går så fort. I morse klev jag utanför dörren i en kofta och jesussandaler och det var behagligt. Jag frös inte utan snarare var det något varmt. Hur kommer det sig att det känns som om det nyss var vinter? Som om det bara var någon dag sedan jag hade varma vinterstövlar och tjock jacka och ändå frös när jag gick till skolan. Det var ju alldeles nyss jag fyllde arton, första mars, och nu är det plötsligt maj på fredag. Men det var ju nyligen vi hade jullov och firade nyår! Var har all tid tagit vägen? För inte så länge sedan var det ju snart dags för årets skolstart efter en underbar sommar och nu stundar skolavslutningen om bara några veckor. Det känns oroväckande att allting bara försvinner iväg. Som om jag inte är på samma våglängd, samma frekvens som tiden självt. Som om jag missade någon inställning någonstans och att det är därför jag inte hänger med. Gjorde jag det? Saknar jag något fundamentalt? Svårt för mig att svara på med det känns i vilket fall som om tiden rinner iväg och jag inte riktigt kan hålla samma tempo. Är det någon som förstår vad jag syftar på?

Okej, nu har jag skjutit upp mitt uppsattsskrivande länge nog. Jag borde skämmas. Så vi lämnar diskussionen där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0