[fotoinlägg] - Om bilder från tågluffen - Del 1
Oj, vad jag uppdaterar. Men idag har jag ju inte gjort så speciellt mycket alls; typ läst lite och... Ja, läst lite. Men jag har också tagit fram några bilder från tågluffen som jag gillade men jag har ännu inte fått de 300 första bilderna jag tog, från Arvid, så dessa är från Prag och framåt. Tänkte - varför inte lägga upp dem nu när jag ändå inte gör något bättre? Så här kommer några tågluffsögonblick. Och - oroa er inte för jag kommer ladda upp massor fler på Facebook sedan :)
Det här är ett panorama över den berömda, och extremt överskattade, astronomiklockan i Prag. Alla turister väntar vid varje klockslag för att få fotografera detta under. Klockan ringer och en liten träfigur föreställandes en ängel rör sig lite. Klick. Klart. Mat. Skitkonstigt men klockan i sig är ju fin att titta på.
Vi var några stycken som stannade kvar vid Pragborgen och plötsligt ser jag en liten portal i en stenmur. Vi kliver igenom och hamnar i en tystnad i en gömd skog. Det kändes som om man var i "Sagan om ringen" med all grönska och tystnad då man nyss var i oväsen och stad. Vi gick länge och det var bara mer grönska, tunnlar och små ängar. Helt magiskt.
Jag, Milla och Lisa var på en gatumarknad i Prag och köpte billiga jordgubbar och provsmakade tjeckisk choklad
Våran sovkupé på det sovjetiska nattåget till Budapest. 3 sängar på max. 12 kubikmeter. Under natten blandade jag ihop min hudkrämmed balsam och fick hela ansiktet fullt, vi åt massor av choklad och jordgubbar och blev blev blåsta på 60 euro (krävde först 180) av en korrupt vakt. Vad kan inte hända när man åker igenom Slovakien?
Tågstationen i Budapest. Kort och gott.
Jag, Milla och Emil gick runt i Budapest och var trötta på allt vad shopping hette då vi såg en liten tekanna på väggen, gick igenom en gång och in på en bakgård bara för att hitta världens mysigaste lilla tehus där man satt på kuddar på golvet i små vrår och fick, inte menyer utan, böcker där man kunde läsa om alla teer innan man beställde. Mitt te räckte till 8 koppar (fick en jättesöt tekanna) och jag köpte en supergod äppelkaka med valnötter. Tre timmar, åtta koppar, en kaka, 38 svenska kronor fattigare och en tupplur (Emil sov i en halvtimme) senare var man nästan lycklig ända in i själen. Hit ska jag tillbaka om det så är det sista jag gör. Förövrigt så är bilden på den lilla plingan man ringde i då man ville beställa något.
En regning dag på slottet i Budapest. Regning men vacker.
Regning men lycklig.
Bästa egenlagade middagen stod jag och Emils mackor för. Iaf om du frågar mig. Lungt bättre än grabbarnas nachotallrikar eller all denna, förbannade yogurt. Ingen mer yogurt för mig!
Sista av bilderna jag än så länge valt. Vårat lyxrum i Budapest. Vi hade sköna sängar (okej, att ha fjädrarna i madrassen i ryggen hela tiden kanske inte var superskönt men lungt bättre än de malätna, dubbelvikta filtarna de kallade madrasser i Krakow), stora kuddar, egen dusch (med varmvatten och duschmunstycke!) och egen toalett. Här bodde vi bra och här stökade vi ned. Men sånt får man tåla. Det var allt för nu. Hoppas ni ser lite av känslan jag försöker visa er. Känslan av frihet, av hopp och av främmande länder. Känslan av tågluff.
Det här är ett panorama över den berömda, och extremt överskattade, astronomiklockan i Prag. Alla turister väntar vid varje klockslag för att få fotografera detta under. Klockan ringer och en liten träfigur föreställandes en ängel rör sig lite. Klick. Klart. Mat. Skitkonstigt men klockan i sig är ju fin att titta på.
Vi var några stycken som stannade kvar vid Pragborgen och plötsligt ser jag en liten portal i en stenmur. Vi kliver igenom och hamnar i en tystnad i en gömd skog. Det kändes som om man var i "Sagan om ringen" med all grönska och tystnad då man nyss var i oväsen och stad. Vi gick länge och det var bara mer grönska, tunnlar och små ängar. Helt magiskt.
Jag, Milla och Lisa var på en gatumarknad i Prag och köpte billiga jordgubbar och provsmakade tjeckisk choklad
Våran sovkupé på det sovjetiska nattåget till Budapest. 3 sängar på max. 12 kubikmeter. Under natten blandade jag ihop min hudkrämmed balsam och fick hela ansiktet fullt, vi åt massor av choklad och jordgubbar och blev blev blåsta på 60 euro (krävde först 180) av en korrupt vakt. Vad kan inte hända när man åker igenom Slovakien?
Tågstationen i Budapest. Kort och gott.
Jag, Milla och Emil gick runt i Budapest och var trötta på allt vad shopping hette då vi såg en liten tekanna på väggen, gick igenom en gång och in på en bakgård bara för att hitta världens mysigaste lilla tehus där man satt på kuddar på golvet i små vrår och fick, inte menyer utan, böcker där man kunde läsa om alla teer innan man beställde. Mitt te räckte till 8 koppar (fick en jättesöt tekanna) och jag köpte en supergod äppelkaka med valnötter. Tre timmar, åtta koppar, en kaka, 38 svenska kronor fattigare och en tupplur (Emil sov i en halvtimme) senare var man nästan lycklig ända in i själen. Hit ska jag tillbaka om det så är det sista jag gör. Förövrigt så är bilden på den lilla plingan man ringde i då man ville beställa något.
En regning dag på slottet i Budapest. Regning men vacker.
Regning men lycklig.
Bästa egenlagade middagen stod jag och Emils mackor för. Iaf om du frågar mig. Lungt bättre än grabbarnas nachotallrikar eller all denna, förbannade yogurt. Ingen mer yogurt för mig!
Sista av bilderna jag än så länge valt. Vårat lyxrum i Budapest. Vi hade sköna sängar (okej, att ha fjädrarna i madrassen i ryggen hela tiden kanske inte var superskönt men lungt bättre än de malätna, dubbelvikta filtarna de kallade madrasser i Krakow), stora kuddar, egen dusch (med varmvatten och duschmunstycke!) och egen toalett. Här bodde vi bra och här stökade vi ned. Men sånt får man tåla. Det var allt för nu. Hoppas ni ser lite av känslan jag försöker visa er. Känslan av frihet, av hopp och av främmande länder. Känslan av tågluff.
Kommentarer
Postat av: Kapten Pop, han luktar sn#pp
Men jag har ingen facebook :(
Trackback
