Summa Summarum

Jag vet inte vad som hänt med mig. Jag är verkligen helt galet värdelös på att uppdatera här. Men det känns liksom lite onödigt att ladda upp bilder eftersom jag lägger upp alla på Facebook och de som ser dem på min blogg har ju redan sett dem där. Och sen när det har varit så galet fint väder här i Barcelona är det svårt att finna motivationen till att sitta inne och blogga. Men nu är det snart slut. Imorgon tar jag flyget tillbaka till Sverige. Herregud vilken ångest jag får av det. Känns märkligt att säga det nu när jag vet hur jag kände för ett halvår sedan men det är sant. Jag har verkligen haft the time of my life här nere. Det har varit fantastiskt att bo med två av mina bästa vänner i en galet fin lägenhet mitt i Barcelona och varje dag kunna gå till stranden och sola och bada i Medelhavet och varje kväll kunna gå på uteserveringar och dricka 3-euros drinkar och klubba bort natten. Det har varit som en dröm. Ett paradis. Men det kan väl inte vara för evigt. Nästan alla vi känner har redan åkt hem en efter en och de få som är kvar åker också hem snart. Man kan inte leva i en dröm för alltid. Men nu kommer jag alltid ha den drömmen med mig för... *trumvirvel*... igår tattuerade jag och Kelly in koordinaterna till vår adress här nere. Japp, jag har officiellt en tattuering, min första av flera stycken kan jag nog gissa. Det var en jätteproffsig kille som gjorde det och det är så sjukt snyggt gjort att jag är livrädd för att den ska flaga av. Sen kostade det därefter men det var det sååååå värt. Och ja, det gjorde ont för uppenbarligen är foten, där jag satt den, en av de smärtsammaste ställena på kroppen på grund av alla ben, men det var ändå rätt okej. Absolut inte så farligt. Så nu kommer jag alltid kunna titta på den och minnas det här fantastiska halvåret av mitt liv här nere i Barcelona. Fast allt tar inte slut för vi har faktiskt pratat om att återvända hit i vår igen. Jag håller tummarna för att vi gör det för jag tror det skulle kunna bli underbart. Och jusste, jag har piercat mig också! Här om dagen fick jag en sen födelsedagspresent av Ida och Kelly att pierca min tragus så sagt och gjort. Det är skitfint också, jag är grymt nöjd. Så nog återvänder inte samma tjej som åkte ned hit. Fast det beror ju inte bara på piercingen och tattueringen utan på den jag blivit här nere. Det är sjukt hur mycket man kan växa som människa på så kort tid faktiskt. Å, att det är slut snart. Vilken ångest men vilket äventyr. Det kunde inte ha blivit bättre. Aldrig någonsin. Barcelona VT11 ♥

Kommentarer
Postat av: Rebecka

Så himla härligt att det låter såhär nu, när du var så deppig i början! Och även om du är ledsen över att åka, så är vi här hemma väldigt glada över att du kommer tillbaka, vi har ju saknat dig!!

Vill se din tatuering och piercing och allt vad du nu har hittat på! Var på foten har du den? Vi måste höras så fort du kommit hem! Puss på dig!

2011-06-22 @ 20:15:16
URL: http://ajajkapten.blogspot.com
Postat av: Sara

Jag önskar att jag kunde ta det här inlägget, lägga i en liten flaska och skicka till Nathalie i februari! Snart måste vi ses! Puss

2011-06-26 @ 23:35:21
URL: http://grasparven.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0