Som vanligt var jag i Långbro och fotade idag så att jag skulle kunna få lite syre i mitt huvud. Jag hittade världens skönaste plats mitt på en äng, bakom en buske, som var helt insynsskyddad med bara himmelen ovanför och binas surr omkring mig. Där lade jag mig en stund och tittade på molnformationerna långt där uppe. Kändes nästan magiskt och jag fick en känsla av att det verkligen var livet; inga krav.
Spelade in några videos där som jag kanske klipper ihop sedan i ett litet konstverk jag har planer på att göra men vi får se hur det blir. Bilden ovan är iaf från den ängen.

I vilket fall så skulle jag gå hem sen och tog genvägen bakom ena av de stora husen. För er som inte vet det så är hela Långbroparken en park i vilket ett enormt mentalsjukhus huserade för mindre än 15 år sedan (från början av 1900-talet till mitten av 90-talet) och vars två arkitektiskt identiska hus nu har blivit lägenheter eller skola och det var det senare huset jag gick bakom. Skillnaderna mellan de båda husen är enorma och under förra våren hade jag ett miniprojekt där jag tog likadana foton på båda husen och nu finner ni bilderna här nedanför (i nyredigerat format dock). Huset med lägenheter är jättefräscht medan skolbyggnaden är förfallen och ser ut att platsa i ett Öststatland under Sovjetstyre. Det märkliga var i vilket fall det jag fotade ovan; en färgglad "Välkommen"-skylt med klotter på och en förfallen byggnad. Det var lite kusligt så jag skyndade mig hem efteråt.