Har precis suttit och gått igenom alla Bilbaobilderna. Det känns verkligen konstigt och avlägset men också som om jag fortfarande vore kvar. Det är märkligt alltihopa. Just nu vill jag bara åka tillbaka och aldrig komma hem. Det är nog lite knepigt men drömma kan man väl? Har iaf separerat agnarna från vetet så nu börjar en lite jobbig snabbredigeringsprocess à la Camera Raw och sen åker alla bilderna upp på Fejjan och här. Men ni ska få ett smakprov trots allt. Det var så vackert där nere att det tog andan ur mig flera gånger om och om jag hade haft en liten magisk kamera som gjorde bilder man kunde kliva in i och gå runt i skulle jag fotat sönder hela kameran.

Nog av drömmeri. Imorrn åker jag med familjen (minus tråkbror som vill vara hemma) till landstället för att fira påsk. Det ska bli så skönt och lugnt och jag behöver det om jag inte ska grotta ned mig fullständigt i den här förkylningen jag dragit på mig. Men jag tror jag kan sno lite av pappas nätverk så jag ska nog kunna blogga lite. Om inte vet ni vart jag är. Ha en grym påsk!

Förlåt att jag inte har uppdaterat men det har helt enkelt inte funnits tid. Igår kom jag hem från Bilbao och idag är jag väldigt förkyld. Resor tar på kraften. Men gud vad bra vi har haft det! Ni ska få se bilder, jag lovar. Men inte just nu för jag måste vila och plugga ikapp nu. <3

Jag kan inte riktigt förstå att jag står (nåja, snart åtminstone) och packar min resväska. Jag viker försiktigt ned mina finaste t-shirts, lägger ned två par shorts för att liksom mana på vädergudarna att ge mig sol på mina grönbleka ben och slänger nonchalant ned bikinin med mest hopp om att den aldrig ska behöva användas och mitt hår därmed ska slippa få samma färg som nyklippt gräs. Fast någonstans ligger i min mage en liten klump av nervositet; hur ska det gå? vad ska familjen tycka om mig? kommer jag tappa mina ord och stå fånig som en fågelholk vid varje fråga? förhoppningsvis kommer jag efter den här veckan kunna svara; "bra, bra & nej" på de där frågorna. Men framtiden är oviss. Ska återgå till packandet nu och som den pedant jag är slänger jag upp en bild på en packning jag var löjligt nöjd med. Att man ens kan bli löjligt nöjd över en packning är minst sagt löjligt i sig men sådan är jag. När allt plötsligt får plats och varje hörn är fyllt sprider sig en lycka i kroppen på mig. Är säkert därför jag gillar tetris så mycket. Nå, slut på långa och märkliga inlägg på morgonkvisten. Önska mig lycka till för imorrn lyfter planet mot Baskien och Bilbao.

Hej och förlåt för den dåliga uppdateringen. Jag känner mig lite trött och hängig så jag orkar inte riktigt sitta vid datorn just nu. Idag hade vi dock Bilbaomöte eftersom vi åker på utbytesresan på söndag. Det betyder att jag kommer bo hemma hos min spanska utbyteskamrat Itzii som ju även bodde hos mig under en vecka i februari. Jag fick också veta att vi utöver Bilbao, där vi kommer att bo, ska besöka...

Så nu har alla våra kära spanjorer åkt och det var bara alltför sorgligt att säga hejdå till dem. Tro mig, jag är inte den som gråter lätt men gud vad jag grät då. Usch. Dessutom blev allt värre av att min vän spelade en jättefin men galet sorglig baskisk låt som alla stod och sjöng med i. Oj, vad jag kommer att sakna dem. Men jag får inte deppa ihop nu för snart ska vi dit igen och det ska bli så roligt. Dessutom är det lov nu och på måndag fyller jag år och sen ska jag och några vänner till mitt landställe. Jag kunde ju ha det värre. Här kommer i vilket fall låten med både baskisk och spansk text. Så vacker.

Ilargia - Ken Zazpi

Jag hade ett litet uppehåll med spanjorerna idag (de skulle shoppa och jag hade lite ledigt i skolan... Well, tog mig lite ledigt i alla fall) vilket betydde att jag åkte hem och satte mig vid datorn. Jag slog på min RSS-läsare: 288 olästa inlägg. Herregud! Det tog en himla lång tid att läsa igenom alla men nu är jag klar. Antar att jag får skylla på min kära spaggis för att jag inte hunnit läsa dem. Snart ska jag iväg på middag med alla i utbytet och ikväll blir det party. Det känns så himla konstigt att de ska åka hem snart. Jag kommer verkligen att sakna dem jättemycket. Usch. Vill inte tänka på det. Den här veckan har gått så himla snabbt. Den har bara flugit förbi. Kan inte fatta att för bara sju dagar sedan kände jag ingen av de här människorna och nu är det som vi känt varandra i evigheter. Å... Men nu måste jag peppa till.

Har förresten typ inte laddat över några bilder och dessutom tagit mycket färre än jag trott men en kan jag åtminstone bjuda på. Den är från andra dagen då vi i smågrupper skulle vandra runt på stan och svara på frågor om Stockholm. Alla höll sitt humör uppe trots att det var bitande kallt och snökaos. Tänk att det var så länge sen...

Det är fortfarande galet. Man arbetar 24/7 med att hålla dem glada, mätta (fast det är inget problem för de äter typ ingenting och är aldrig hungriga) och nöjda. Hinner inte säga mer än så. Nu ska jag ta min chans att sovasovasova massor!! Men först; till spanjorerna.

Hej, det är helt galet just nu. Har inte en chans att uppdatera. Basker överallt. Får ser när jag får chans att röra en dator igen. Nu ska det åkas skridskor. Muxu Bat.

Det är helt galet men imorgon är det äntligen dags för mig att få hit min spanska utbytesstudent. Det ska bli så kul men just nu är jag lite nervös och har ägnat mig åt att maniskt städa mitt rum. Dessutom är jag lite orolig för det ska visst bli snöstorm under natten och hela dagen imorgon så jag hoppas verkligen att de kan landa för annars blir det minst sagt lite jobbigt. Å jag vill bara att allting ska lösa sig nu!!!

Bilden är förresten från senaste gången jag var i Spanien, 2008. Och förlåt för min mani. Det är lite hyper just nu.