the ache of constant melancholy.

Jag vet att jag hela tiden klagar på att det blir mörkare men jag mår inte alltid över det. Jag är konstant ambivalent (och kanske också konstant melankolisk) och kollade precis lite på bilder från Idreresan -07 och det är ju lite mysigt med snö och skidor. Det måste jag erkänna.
Det perfekta året skulle enligt mig bestå av sex månader kanonvarm sommar med solsken (inte massa regn!), två månader höst med kylig luft (men inget regn, återigen) och rödguloranga löv, två månader med smällkall vinter och jättemycket gnistrande snö och därefter vår i två månader utan slask och bara massa blommor. Å, vad underbart det vore!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0