Jag vet inte riktigt vad det är med mig men på sista tiden känner jag mig bara allmänt oengagerad i allting. När jag är i skolan kan jag inte göra annat än att räkna ned tiden innan jag kan komma därifrån, när jag kommer hem och ska plugga kan jag inte tänka på annat än att bara släppa böckerna och se på TV (vilket jag oftast också gör). Men när jag sedan tänker på studenten känner jag att jag verkligen kommer att sakna Södra - så varför tar jag inte vara på tiden som finns kvar? Varför gör jag inte det bästa av den? Jag antar att jag är för lat. Sorgligt men sant. Jag har verkligen blivit otroligt lat och det är inget jag är stolt över. Men det skulle jag kunna stå ut med om jag bara lyckades engagera mig i någon helhjärtat. Men varför kan jag inte det? Vem vet. Kanske är det prestudent-stress eller något som tagit sig till uttryck att verka som en oengagerad kraft på mig. I sådana fall lyckas den verkligen. Så nu ska jag gå och vara oengagerad på annat håll.

Bilden kommer förresten från i lördags då jag råkade ha kameran med mig i centrum. De har så fina lampor där. Haha. Jag kanske är engagerad i något trots allt - att fotografera lampor? Haha.