Dagens mix: Nypon och Siluett.

Jag fortsätter på det här med "enbildomdagen" eftersom jag varken har tid eller ork att skriva några seriösare inlägg just nu. Idag var vi på en rättegång med spansktolkning vilket var väldigt intressant och annorlunda. Imorgon är det äntligen dags för New Moon, gud jag är pepp! Och sen är det inte långt till helgen. Halleluljah! Nu ska jag plugga spansk grammatik och läsa om rysk historia. Hinner jag kanske jag spelar lite Machinarium också... Yippie!

Igår spenderades med Idol, spel och vänner. Det är så skönt att bara ta det lugnt ibland och inte känna värsta partyhetsen (som uppenbarligen är något nytt ord). Bra för mig och för min tunna plånbok. Idag ska jag försöka plugga lite och kanske träna. Men vi får se hur det blir med den biten. Man är ju inte så pepp på det när det är så kallt och ruggigt ute. Ikväll har jag faktiskt inga planer så jag är öppen för, billiga, förslag :)

Bilden är för övrigt från förra helgen på landet då ett ynka ljus var allt som syntes i mörkret...

Det är faktiskt knepigt att ta fina bilder i såhär dåligt ljus utan stativ. Tog säkert tusen olika bilder men det blev aldrig riktigt bra. Nåväl, ni känner stämningen iaf :)

Vi rev ju ned tapeterna i ena sovrummet på övervåningen för att kunna måla vitt då vi hittade dessa underbara tapeter. Läs mer här. Fönstret i solnedgångsljuset speglar sig också visst på väggen som en fågel fenix som brinner varje kväll och dör vid solnedgången för att brinna kvällen efter igen. Mycket vackert var det iaf.

Emma och Ida kom ju över i förrgår då vi skulle klättra så vi lagade lunch och om den blev god. Ja, ni ser ju själva. Hur smaskigt ser inte det ut?

Resten av bilderna är från en promenad jag och mamma tog i höstvädret. Riktigt skönt var det att få lite frisk luft och bara strosa omkring bland fallande löv. Jag tror jag har förvandlats till en höstromantiker.

Det var allt för den här gången men om jag åker till Värmland i helgen, just nu råder det delade meningar inom familjen om huruvida vi ska åka eller inte, så kan ni räkna med fler bilder.

Min vaktkatt Ronja har som jobb att hålla fiender borta från mina böcker. Det är ett mycket viktigt jobb som hon tar på största allvar. Bra för mig som läser så mycket också så att jag kan vara säker på att ingen tar mina kära böcker. Duktig kisse!

Samt ett fint höstfoto från Älvsjöskogen. Nu ska jag sova. Puss&Godnatt på er :)

Som vanligt var jag i Långbro och fotade idag så att jag skulle kunna få lite syre i mitt huvud. Jag hittade världens skönaste plats mitt på en äng, bakom en buske, som var helt insynsskyddad med bara himmelen ovanför och binas surr omkring mig. Där lade jag mig en stund och tittade på molnformationerna långt där uppe. Kändes nästan magiskt och jag fick en känsla av att det verkligen var livet; inga krav.
Spelade in några videos där som jag kanske klipper ihop sedan i ett litet konstverk jag har planer på att göra men vi får se hur det blir. Bilden ovan är iaf från den ängen.

I vilket fall så skulle jag gå hem sen och tog genvägen bakom ena av de stora husen. För er som inte vet det så är hela Långbroparken en park i vilket ett enormt mentalsjukhus huserade för mindre än 15 år sedan (från början av 1900-talet till mitten av 90-talet) och vars två arkitektiskt identiska hus nu har blivit lägenheter eller skola och det var det senare huset jag gick bakom. Skillnaderna mellan de båda husen är enorma och under förra våren hade jag ett miniprojekt där jag tog likadana foton på båda husen och nu finner ni bilderna här nedanför (i nyredigerat format dock). Huset med lägenheter är jättefräscht medan skolbyggnaden är förfallen och ser ut att platsa i ett Öststatland under Sovjetstyre. Det märkliga var i vilket fall det jag fotade ovan; en färgglad "Välkommen"-skylt med klotter på och en förfallen byggnad. Det var lite kusligt så jag skyndade mig hem efteråt.

Ett av våra grannhus kallat Pepparkakshuset av uppenbara anledningar. Det är så häftigt byggt och ser ut att ha blivit plockat från Bayern och fraktat hit - det är verkligen annorlunda. Kuriosa är också att han som bodde där förut hette Hans. Haha.

Och nu har jag lite tid över igen, mellan allt slappande och faktiskt springande idag, så jag laddar upp bilderna från Liseberg som familjen var på i måndags.

Hon har en spikmatta hemma. Det gjorde ont.